Jag undrar hur många blivande pappor som legat sömnlösa och stirrat på sin gravida kvinna och tänkt den fullkomligt befängda tanken att hon skulle vara pedofil. Inte är de många, det törs jag slå vad om. Däremot vet jag flera mödrar som spenderat en och annan sömnlös natt med att grubbla över vem pappan till barnet egentligen är innerst inne. Nog för att man känner varandra utan och innan efter ett antal år ihop men en bebis är en X-faktor som kan välta den enklaste ekvation över ända. Inte så konstigt, det är en helt ny och okänd situation för båda två.
Helt plötsligt ska man samarbeta om och ansvara för en liten skrynklig person som är helt försvarslös. Och vad som än händer i framtiden kommer man vare sig man vill eller inte att ha ett band med varandra som inte går att bryta med mindre än att du riskerar att förlora det käraste du har; ditt barn.
Graviditeten är en tid full av knasiga tankar och oro. Det är vårt sätt att förbereda oss på föräldraskapets "worst case scenario". Antagligen för att vi inte helt ska gå i däck över diskussioner om potträning, Kånken-rygga eller ej och huruvida sonen ska få dansa balett eller om det är lämpligare med hockeyskola.
Eftersom ämnet är något skrämmande bjuder jag på en skrämmande version av Sweet child o mine.
Skapelsemyternas tankemönster
10 månader sedan
2 kommentarer:
Många pappor BORDE ligga sömnlösa och fundera över vem de egentligen har knocked up... Inte få mödrar har svårt att inse att barnet är en individ skild från dem själva, med egna okränkbara rättigheter. Det är tråkigt, men när det blir skilsmässa snarare katastrofalt. Barnen utsätts då - av såna mödrar, självklart inte av flertalet - för en känslomässig kränkning vars skadeverkningar är fullt jämförbara med de som fysisk incest leder till. Ångest, depression, ätstörningar etc etc. PAS, parental alienation syndrome heter fenomenet. Självklart finns det även fäder som gör sig skyldig till detta, men de är av naturliga skäl betydligt färre.
En fundering: månntro att de båda missgreppen, incest och PAS, hör ihop?
Jag tror faktiskt att du har rätt. Och jag är faktiskt förvånad över hur lite krut som läggs på blivande pappor. Vi kvinnor ska gå på föräldragrupp, amningsgrupp och kontroller hos barnmorskan och mannen får hänga med om han har tid och får ledigt från jobbet.
Skicka en kommentar