Andra duellen

Duellanterna är Sarah Dawn Finer och Malena Ernman. Thor-Leifs får nöja sig med att dominera Svensktoppen året ut och en bit in på 2010.

Makens kommentar om Sarah Dawn Finer: "Som Carola fast större omkrets".

Häpnadsväckande nog går operatjofräset vidare direkt till Globen.

I Norrköping möter SDF Scotts och piloterna ska försöka smiska Amy Diamond.

Spänningen är oliiiiidliiiig för att citera Peter Harrysson. Eller inte.

Och vidare är

Rockoperan, piloterna, Idol-Agnes, Sarah Dawn Finer och till sist Thor-Leifs går till "final".

I väntan på det beskedet passade SVT på att visa totalt bortglömda bidrag och sedan levereras en finstämd men flämtande version av Jan Johansens "Se på mig". Synd att Darin blev så andfådd och flåsig någonstans där i mitten. Eller så höll det på att gå för honom där vid pianot.

I första duellen tävlar piloterna mot Idol-Agnes. Piloterna får ta omvägen över Norrköping medan Agnes går direkt till Globen utan att passera gå.

Pausunderhållning

Lika visset som vanligt. Kisspaus. Påfyllning av Cola.

Bidrag 8

Mezzosopranen Malena Ernman sjunger någon symfonisk rockopera. Mina öron går i strejk. Fast det har ju blivit ett stående inslag de senaste åren med ett operainslag i Melodifestivalen. Undrar vad Kungliga Operan betalar för mutpengar till SVT egentligen?



Vi kör lite riktig opera istället. Mozarts Trollflöjten närmare bestämt.

Bidrag 7

"Esta Noche" med Next3. Pojkband från Norrköping som låter som om Markoolio parat sig med Latin Kings. Horribelt.



Rocka på istället.

Bidrag 6

"Moving on" med Sarah Dawn Finer. Befriande knubbig och bra röst men jag undrar om pampig ballad funkar i Moskva. Skeptisk. Men någon reklamradiokanal lär säkert ta på sig frivilligt spela sönder den. Läs "Lugna Favoriter" i föregående mening.

Bidrag 5

Gammal är äldst och det stämmer. Thor-Leifs lär inte komma till Moskva men de lär ockupera förstaplatsen på Svensktoppen länge. Var är mina dansskor? Fan, jag har inga. *depp*

Bidrag 4

Blandat svenskt/norskt lånegods sjunger "Killing me tenderly" och jag känner mi inte särskilt berörd. Tror det blir svårt för duon att upprepa tidigare solobedrifter i ESC.

Bidrag 3

Susanne Alfvengren sjunger "Du är älskad där du går". Iförd enorm lila kaftan låter hon likadant som hon alltid gjort. Jag älskar dig när du kliver av scenen, tant lilla.



Som jag envist brukar hävda, det var bättre förr. Klart hångelvänligt. ;-)

Bidrag 2

Fyra TopGun-wannabes som kallar sig Star Pilots sjunger Higher. De har flygaroveraller och sjunger en trallvänlig discodänga. Ungefär som Brandsta City Släckers som också satsade på arbetskläder på scenen. Fast "Kom och ta mig långt härifrån" är faktiskt riktigt bra har jag upptäckt så här i efterhand.

Första bidraget

Idol-Agnes i guldpaljettig cat-suite och enormt hår sjunger något anonymt som kommer skava sönder öronen på RixFM:s lyssnare det närmaste halvåret. Hon sjunger om love, love, love och jag kommer ha glömt bort den innan nästa bidrag hunnit presenteras.

Någon som har sprit?

Melodiskt bloggmaraton

Ikväll ska jag försöka göra en Pseudonaja och festivalblogga. Jag har laddat upp med påsar och i värsta fall finns ju papperskorgen också.

För att värma upp inför eländet och skaka lite mod i själen inför utmaningen kommer här ett sant mästerverk att njuta av. Just det, "Logical Song" med Supertramp.

Off

Ja, det är ungefär så jag känner mig idag. Helt off. Det är glest med inspirationen just nu, på alla fronter. Senaste tiden har hjärnan gått varm med funderingar över framtiden. Jag antar att det har tagit ut sin rätt nu. Och inte har jag blivit mycket klokare heller.

Igår var jag ute och shoppade kläder efter jobbet. Tre par jeans blev det och det var välbehövligt! Hade bara ett par som satt bra och var hela, resten var så stora att de hängde långt ner på stussen. Säkert jättecoolt om man är tonårskille med Björn Borg-kallingar men definitivt inte ett passande mode för en 35-årig tjej om ni frågar mig. Bara fasansfullt irriterande med brallor på glid.

I tisdags skojade jag och syrran om det här med etapper och delmål i viktminskning. Helt utan allvar sa jag att nästa delmål blir att kunna ta av mig mina ringar som har suttit orubbligt fast sedan sista graviditeten när jag missade att få av dem i tid. Idag fick jag av dem. Förvisso med lite möda och besvär men av kom de! Nu måste jag hitta på ett nytt delmål. Och kanske några till innan jag är framme vid slutmålet: mina Only-jeans som jag köpte för tre år sedan på mellandagsrea.

Nu ska jag fixa en andra frukost åt barnen och sen klä på mig. Jag har fått för mig att jag ska leta reda på mina skidor och ta en tur på dem idag. Inspirerad av Andrus Veerpalus fenomenala insats på 15 km häromdagen. Fast så långt tänker jag inte åka...

Min nya kärlek

Jag är definitivt ingen teknikfåne. Jag är inte ens lite lockad av att vara först med det senaste. Och det är jag ju inte nu heller. Men min nya mobil är helt underbar. Det kan iofs bero på att jag relativt snabbt knäckte hemligheten med hur man raderar när det blivit felskrivet i ett SMS. Det händer mig ofta kan jag säga.

Men den största förtjänsten är ändå ljudresurserna - för att vara en mobil funkar den himla bra som "poplåda" med tjänsten 3Music. Idag har Bublé och Jamie Cullum gått varma i mobilen. :-)



Nu fattas det bara att bli nerringd av hagalna arbetsgivare. Ring Ring!

Melodifestivalen - jämna plågor

Jag härdade ut Melodifestivalen igår också. Mest tack vare HEAT som gjorde sitt bästa för att rocka brallorna av Skellefteå och resten av Sverige. Men resten...

Vilken IQ-befriad idiot tyckte att Petra Mede var rätt val som programledare? Vem tycker att hon är rolig? Och med tanke på hur mycket som är förinspelat, behövs det ens en programledare? Och varför måste allt vara så tillkämpat putslustigt och roligt? Hela produktionen tar i så att den slår knut på sig själv och det blir bara tönt av alltihop.



Du kan ju Christer! Varför inte ta lärdom av andra program och vara lite relaxade?

Jag har blivit svärmor

Sjuåringen kilar numera stadigt med granntjejen i parallellklassen. Jag misstänker att han har utnyttjat Superhunden för att snärja drömtjejen. Hon är nämligen galen i Superhunden. Tänka sig att en sjuåring knäckt det där med hundtricket medan det finns trettiosjuåringar som ännu inte fattat hur svaga vi tjejer är för gulliga hundar.

Det finns få saker som är så gulliga som att se ens äldste telning dela saccosäck med sin själs älskade. Han lägger armen om henne på ett självklart sätt och pillar henne i håret medan de tittar på Svampbob Fyrkant.

Härom morgonen vaknade sjuåringen och sken som en sol. Han hade nämligen drömt att han gifte sig med sin älskade M. Mamsen själv log glatt tillbaks men ruvade invärtes -äktenskap är inte mammas paradgren.

Det är härligt att se dem ihop iallafall och idag förärade sonen henne ett egenhändigt tillverkat halsband som han gjort på fritids i skolan. Och som den gentleman han är bjöd han henne också på middag. Blodpudding med lingonsylt. Det är kärlek det, att dela med sig av sin favoriträtt! De mer kräsmagade svärföräldrarna spisade chiliräkor och spaghetti.

Vem vet, kanske är de fortfarande ihop när de fyller 64?

Kvinna eller trädgårdsmästare?

Igår ägnade jag en stund åt att färga håret. Lite sån där kvinnlig flärd och uppiffning en ledig söndagseftermiddag. Medan färgen gjorde sitt på huvudknoppen funderade jag på resten av borde-listan. Ord som dök upp var "ansa", "klippa", "putsa", "trimma", "plocka" och jag kände mig helt plötsligt som en trädgårdsmästare. Det är knogigt att vara kvinna, fullt i klass med att vara hortonom med ansvar för en medelstor kunglig slottspark ungefär.

Var gång jag rakar benen lyckas nästan alltid blodvite uppstå. Värst var den gången när jag skulle gifta mig. Jag var helt färdigklädd och extremt självbelåten över att se blivande maken trilskas med en bångstyrig slips. Lillasyster och tillika bröllopsvittne synar min eleganta uppenbarelse från topp till tå och viker sig sedan tredubbel av gapskratt. Något mystifierad och lätt stött undrar jag vad som är så roligt. "Dina ben, de ser hahahaha, ULLIGA ut!" pressar syster fram mellan skrattparoxysmerna och även den blivande maken dyker upp och håller på att dö en för tidig död av skratt.

Det som hade hänt var att jag helt enkelt glömt bort att raka benen på flera veckor. Det hade varit extremt mycket på jobbet, jag hade planerat och fixat bröllop och stressat mig blå för att de kvarvarande kollegorna skulle ha en dräglig arbetsbörda medan jag och maken var på bröllopsresa. Att raka benen hade helt fallit ur minnet eftersom det inte stod på någon av mina listor.

Mina ben såg helt ulliga ut när strumpbyxorna kom på. Det var bara att kasta sig in i duschen och panikraka. Det första jag gjorde i brådskan var att sätta rakhyveln i benet strax ovanför fotknölen och åstadkomma ett djupt jack som blödde ymnigt. Kris igen! Nåväl, resten av rakandet gick som en dans, jacket slutade blöda i sinom tid och vi kom i tid till rådhuset.

Men det är när jag tänker på sådant här som jag i all tysthet önskar att vi tjejer kunde vara lite mer som männen. De tvättar sig med tvål och vatten, rakar valda delar av ansiktet och skvätter på lite rakvatten. De är färdiga långt innan vi tjejer hunnit föna håret och vaxa bikinilinjen en sista gång. Men så bär de inte strumpbyxor heller.



Jag tror inte att grabbarna i Atomic Swing rakar benen men "Stone Me Into the Groove" är en så skön början på veckan.

Melodifestival - Jag mår illa

Årets melodifestival har börjat och jag känner redan ett överväldigande behov av att kaskadkräkas. Inte för att Kristian Luuk var den mest fantastiska programledaren men jämfört med Petra Mede var han en dröm. Hennes gälla röst och småelaka framtoning passar inte i sammanhanget.

De tävlande är också ett kapitel för sig. Emilia sjunger ännu en låt med ordet "world" i titeln, Alcazar låter som de gjort de senaste tre gångerna de tävlat, Caroline af Ugglas låter lika desperat som alltid och ja, ge mig en påse någon.

Jag håller med Stenudd i hans analys av melodifestivalen. Maken till uppumpad kalkon får man leta efter.



Det var bättre förr. Banne mig.

Enklare att bara vara lysande

Häromdagen diskuterade jag och syster Lillkex yrkesval. Hon tyckte att jag borde blivit en seriöst samhällsdebatterande journalist och det vore ju trevligt om det vore verklighet. Tills dess att det inträffar fortsätter jag blogga och trimma mitt språkbruk.

Vi diskuterade det här med språk också. I vår ungdoms dagar läste vi Kristin Lavransdotter av Sigrid Undset, Mobergs Utvandrarsvit, DelBlancs svit om Hedebyborna och en hel del annan "finlitteratur". Men vad läser vi nuförtiden? Syrran bekände att hon läser igenom Margit Sandemos svit om Isfolket just nu och själv läser jag helst deckare. Dock med gott samvete eftersom Arne Dahl (eller Jan Arnald som han egentligen heter) skriver deckare som ingen annan. Var sida är en språklig njutning.

Men vill man bli en duktig skribent krävs det nog att man väljer sin läsning lite mer kräset. Annars blir det lite grann som att lägga sig i hårdträning för att springa maraton och slarva med maten. Bra maratonlöpare stoppar inte i sig jordnötsringar och sega råttor, bra skribenter läser inte enbart Kalle Anka.

Tycker man att det verkar jobbigt får man väl satsa på att bli provokativ istället. Det fungerade ju för Linda Skugge. Men ger man sig in på den provokativa banan får man nog räkna med att det blir tufft, riktigt tufft.

På något vis verkar det enklare att bara vara lysande, skribent eller ej.



När vi ändå har uppe ämnet lysande - Petter feat. Säkert med Logiskt. Ett stort tack till den lysande bloggläsaren som fäste min uppmärksamhet på detta mästerverk!

2 barn? Skaffa getter istället!

Häromdagen pratade jag barn med en kund och vi enades raskt om en sak. Ett barn är piece of cake, 2 barn är som att ha en flock getter i hushållet. För det spännande med barn är att när barnaskaran fördubblas från ett till två så tycks allt annat som är barnrelaterat typ fyrdubblas. Tvättmängd, matåtgång, vattenförbrukning och mängden leksaker som piper, tjuter, knattrar och förbrukar batterier med ljusets hastighet. Enda undantaget från den här regeln är barnbidraget.

Missförstå mig rätt nu. Jag ångrar definitivt inte att jag är tvåbarnsförälder. Men de gånger jag bara har ett av barnen runt mig så slås jag av lugnet och harmonin. Barnet plockar glatt och villigt undan efter sig, går att prata och resonera med på ett helt annat sätt och ja, det är så mycket enklare helt enkelt.

Jag konstaterade igår kväll när jag satt och ugglade vid datorn med en Aquatini i näven att livet blivit grymt annorlunda sedan jag blev morsa. Tvåbarnschocken var massiv, det är väl först det senaste året som jag börjat hämta mig tror jag. Än i dag är det ett outgrundligt mysterium hur jag ensam om kvällarna lyckades söva både en trotsig tvååring och en gnällig bebis utan att bli bananas loco. Den lycklige tvåbarnsfadern jobbade nämligen ständigt kvällsskift på den tiden.

Att vara förälder är att steka fiskpinnar tre dagar i rad för det är det enda barnet äter, hitta smörgåsar i DVd-spelaren (har jag aldrig råkat ut för), byta stinkande blöjor på de mest säregna ställen och att bli väckt varje natt av ett klagande "Jag är kissnödig". Men det finns pluspoäng också. Kladdiga pussar med oändlig kärlek i, små knubbiga armar som lindas runt ens hals och ett hängivet "Jag ääääääälskar dig mamma". Tursamt nog fyrdubblas även dessa företeelser med två barn.



Och jag hoppas att jag inte blir alltför lik min egen mamma.

Pollenkoll

Det är februari, det snöar här på "schlätta" och på TV4 presenteras Stockholmsvädret av pollenkollen.se. Tack för påminnelsen, än är det några sköna pollenfria månader kvar innan helvetet drar igång. Näsa som rinner så att man hotas av akut uttorkning, nysningar som nästan ger whiplashskador och en trötthet som får en att undra om man partajat en vecka i sträck. En titt i spegeln kan mycket väl få en att tro är så är fallet, ty maken till rödmosigt nylle och blodsprängda ögon har inte skådats sedan kräftskivan i augusti.

Som tur är så är jag inte ensam om eländet. Vi allergiker är så många att läkarna inte längre hinner med att skriva ut recept så numera finns det receptfria mediciner som är hyfsat effektiva. Dessvärre är de inte särskilt billiga. Nåja, det kunde vara värre. Femåringen är jordnötsallergiker och vi har en adrenalinspruta i beredskap ifall det skulle ske en olycka. Den kostar "bara" typ 800 spänn...

Det mest spännande med pollenallergin är att den drar med sig en massa andra sk korsallergier. I mitt fall innebär det stora problem med rå potatis (färskpotatis är värst), råa äpplen, körsbär och morötter. Dessutom tål jag inte hö under pollenperioden vilket jag gör annars. Det är bara att konstatera att kroppen är en förunderlig tingest.

Det må så vara att det är härligt med våren, denna hänryckningens tid, själv föredrar jag augusti och september. Hög och klar luft, inget illasinnat pollen och man kan reglera temperaturen själv medelst lämplig klädsel.

För en försmak av vår och sommar har jag dammat av två medelålders män med pubertal humor och störtskön dialekt. Så här i snöfallet kan vi behöva lite sommarromantik; Midsommarvisa med Stefan & Krister.

Jag är oemotståndlig

Det har varit lite väl tungsint på sistone här i bloggen, det måste jag medge. Men nu har jag rullat mig själv tillräckligt i självömkan. Jag kände det igår när jag öppnade ett köksskåp och hastigt drog efter andan när jag såg termosen som gömde sig i skåpet. Jag kan ju inte tvinga någon att tycka om mig, lika lite som jag kan intala mig själv att det är normalt att helt obry sig om hur tillvaron ser ut för den man är gift med. Obry förresten, oengagerad är nog ett mer korrekt ord.

Nåväl. Jag har hittat Jobbet med stort J, ett jobb som är to die for. Det ska bli mitt. Jag är oemotståndlig. Arbetsgivaren kommer att falla som en kägla och böna och be om att få mig. *positivt tänkande*

Jag behöver verkligen en nytt jobb. Egentligen skulle jag behöva starta om hela livet men ett nytt jobb får vara början på den omstarten. Det duger gott åt mig. ;)

Idag kommer syster Lillkex och hjälper mig putsa det sista på mitt CV och mitt personliga brev. Som extra pepping blir det lite blandade peppande låtar här i bloggen.

Varning för gas

För att muntra upp stämningen och göra bloggen lite mindre högtravande och deepshit-thinking har jag snott en lista från en gammal favoritsajt. Och när jag skriver gammal, ja då menar jag verkligen gammal. Jag minns att jag satt och fnissade åt innehållet redan för 10 år sedan. Det är snudd på antikt i internetsammanhang känns det som.

Fisguiden

Prutten
Den vanliga, korta, ofarliga och lätt komiska varianten. Roar små barn. Blir pinsam i kyrkor och andra tysta lokaler. Döljs med lätt hostning.

Smygaren
Ofarlig. Tyst och luktfri. Inleds med magknip och kan därför planeras och dras iväg omärkligt genom att man vrider lite på kroppen. En harkling döljer lätt eventuella ljudeffekter. Uppträder när man sitter ensam och ser på fotbollsextra eller bingolotto, har femton par rena kalsonger bredvid sig samt 3 meter till muggen, jämför med "stänkfjärten".

Lönnmördaren
Lömsk, tyst och dödlig. Varnar med magknip och förväxlas därför lätt med "smygaren" men överraskar sedan med sin dödliga lukt när det är för sent. Avslöjar dess bättre inte den skyldige. Dyker upp när man har gäster eller själv är gäst.

Äggmöken
Liknar "lönnmördaren" och "smygaren", är oväntat illaluktande och dessutom ljudlig så att ingen misstar sig på den skyldige. När man tror att man lugnt kan dra iväg sin fjärde "smygare" för kvällen så förvandlar den sig blixtsnabbt till en "äggmök". Kan ej döljas med hjälp av en hostning.

Stänkfjärten
Överraskande och ytterst otrevlig. Kräver omedelbart toalettbesök och kalsongbyte men inträffar givetvis när toaletter är svåråtkomliga och när närmaste rena kalsong finns 10 mil bort. Pendeltåg, biosalonger, småbåtar m.fl är vanliga ställen där "stänkfjärten" helst förekommer. Har en otrevlig bieffekt att lukta länge.

Alkolåset
Har sitt ursprung i mäktiga jäsningsprocesser. Långvarig och ljudlig. Känns av i god tid och varnar även med konstiga ljud. Kan därför lämpligen avsläppas utomhus eller på muggen om man föredrar spännande eko-effekter.

Ärtsoppan
Tar aldrig slut. Påminner mest om tungt artilleri. Kommer sig av olämplig föda. Kan därför undvikas genom god planering. Medför annars inställda middagar och biobesök mm. Uppträder oväntat då vännerna bjudit på "något exotiskt från Turkiet" till middag.

Knallskottet
Rolig effekt vid nyårsfirande. Annars inte rolig. Oftast luktfri men desto ljudligare. Avslöjar direkt den skyldige med sitt skarpa ljud. Åtföljs av fnitter eller rena gapflabb. Dyker oväntat upp vid ansträngning, framåtböjningar mm, t.ex. när man skall hjälpa en vacker flicka med hennes bagage på Arlanda, eller stiga in i en taxi med Hanna Graf.

Brakskiten
Överraskar och är ljudlig som "knallskottet" men är mer utdragen. Låter helt enkelt otrevlig. Behöver inte lukta illa. Väcker i allmänhet kommentarer i stil med: "För h-e! vad håller du på med? Gå på muggen för f-n!"

Benvärmaren
En klassiker. Innehåller ofantliga mängder varm naturgas. Sprider sig långsamt nedåt. Kan vara skön att lägga av utomhus kalla dagar, annars obehaglig.

Slappröven
En märklig och lite ovanlig variant. Utdragen. Varierar i tonhöjd och karaktär genom att inleda med ett högt knatter och sedan avsluta med ett dovt fladdrande ljud. Avnjutes bäst i skogshuggarkojor en torsdagskväll.

Oskulden
Utdragen som "slappröven" men gäll och vass. Inleds med ett ljust utdraget knatter och avslutas med ett pip.

Svidaren
En lurig rackare. Liknar "stänkfjärten" men är långsammare och kan därför hejdas innan alltför stor skada skett. Kräver dock besök på muggen inom närmaste tiden för att inte ge upphov till babianarsle. Tar man inte "svidaren" på allvar kan man senare råka ut för en "stänkfjärt".