2 barn? Skaffa getter istället!

Häromdagen pratade jag barn med en kund och vi enades raskt om en sak. Ett barn är piece of cake, 2 barn är som att ha en flock getter i hushållet. För det spännande med barn är att när barnaskaran fördubblas från ett till två så tycks allt annat som är barnrelaterat typ fyrdubblas. Tvättmängd, matåtgång, vattenförbrukning och mängden leksaker som piper, tjuter, knattrar och förbrukar batterier med ljusets hastighet. Enda undantaget från den här regeln är barnbidraget.

Missförstå mig rätt nu. Jag ångrar definitivt inte att jag är tvåbarnsförälder. Men de gånger jag bara har ett av barnen runt mig så slås jag av lugnet och harmonin. Barnet plockar glatt och villigt undan efter sig, går att prata och resonera med på ett helt annat sätt och ja, det är så mycket enklare helt enkelt.

Jag konstaterade igår kväll när jag satt och ugglade vid datorn med en Aquatini i näven att livet blivit grymt annorlunda sedan jag blev morsa. Tvåbarnschocken var massiv, det är väl först det senaste året som jag börjat hämta mig tror jag. Än i dag är det ett outgrundligt mysterium hur jag ensam om kvällarna lyckades söva både en trotsig tvååring och en gnällig bebis utan att bli bananas loco. Den lycklige tvåbarnsfadern jobbade nämligen ständigt kvällsskift på den tiden.

Att vara förälder är att steka fiskpinnar tre dagar i rad för det är det enda barnet äter, hitta smörgåsar i DVd-spelaren (har jag aldrig råkat ut för), byta stinkande blöjor på de mest säregna ställen och att bli väckt varje natt av ett klagande "Jag är kissnödig". Men det finns pluspoäng också. Kladdiga pussar med oändlig kärlek i, små knubbiga armar som lindas runt ens hals och ett hängivet "Jag ääääääälskar dig mamma". Tursamt nog fyrdubblas även dessa företeelser med två barn.



Och jag hoppas att jag inte blir alltför lik min egen mamma.