Rock around the clock

Just nu är det fruktansvärt intensivt känns det som. Bebisen har odlat tänder och därmed också sovit som en kratta om nätterna i ett par veckor. Jag försöker få föräldrarna i Gs klass att ställa sig bakom en skrivelse till BUN där vi framför budskapet att vi vill ha en lärare som är trygg och säker i sin yrkesroll och förmår att fånga upp de elever som behöver hjälp tidigt. Flera av föräldrarna tror att rektor kommer att lösa det utan politiska påtryckningar men jag är skeptisk. Så nu ältar jag alternativen om natten; byta skola och i så fall till vilken? Ska vi då flytta till en annan kommun, sälja huset och var ska vi då bo? Om det blir en ny klasslärare, ska då G gå kvar i klassen med en assistent eller ska han skrivas in i resursklassen för elever med NPF? Ja ni ser, hjärnan har inga sysselsättningsproblem alls! ;-)

Och nästa vecka är det BUP. Jag längtar och fasar om vartannat. Och tänker.

Idag ska jag iaf ringa till rektorn. Jag vill träffa de som jobbar med resursklassen, fotografera klassrummet och försöka mig på att skriva en social berättelse så att G kan få läsa och ta till sig tanken på andra pedagoger och ett annat klassrum. Jag ska också prata med rektorn om hon tror att personalen behöver handledning av BUP och jag ska prata med BUP om de kan erbjuda handledning. Den som räknade ut att föräldrar till barn med NPF lade motsvarande ca en halvtidstjänst på att få ihop sina barns vardagsliv räknade nog ganska rätt känns det som.