onsdag 1 juni 2011

Reta aldrig upp en morsa (inte en farsa heller för den delen)

Då kan det bli ett jävla liv. Jodå, mötet i måndags var mycket städat och konstruktivt. Ingen pajkastning även om det muttrades en hel del oss föräldrar emellan. Det rektor och pedagoger ville var nämligen att vi föräldrar skulle närvara mer i skolan de sista veckorna på terminen "för att få det lugnare i klassrummet". Att nuvarande pedagoger inte klarar av 16 elever utan hjälp av föräldrar skvallrar rätt mycket om lärarnas förmåga...

Så nu har vi lessnat vi föräldrar. Vi är trötta på att våra barn ska vara stressade, ledsna, oroliga och utan lust och vilja att lära. Till hösten vill vi ha en ny klasslärare, en som kan barn och som är trygg i sig själv och sin yrkesroll.

Nu stundar en namninsamling och de föräldrar som vill får även skicka med ett extra dokument med hur de och deras barn har upplevt det här året. Allt lämnas in till BUNs sista sammanträde innan sommaruppehållet den 13/6. Sen är det bara att hålla tummar och tår och hoppas på mirakel. Det har gjorts så många försök genom åren att få bort den här läraren, nu måste det bara gå. Jag vägrar att utsätta G för henne något mer. Nu jävlar säger jag bara.